Vad är Bitcoin?

Bitcon är en internetvaluta. Den kan både ses som ett komplement till valutor som svenska kronor och amerikanska dollar, och som en konkurrent till dem. Man har hemliga nummer som påminner om schweiziska nummerkonton. Du kanske har sett någon gammal film där skurken går in på en schweizisk bank och rabblar ett långt nummer och den schweiziska banktjänstemannen ger sedan tillgång till bankkontot utan att ställa frågor om mannens identitet. Bitcoin består i princip av hemliga nummer (private keys) och en gemensam transaktionsbok som håller koll på vilka nummer som har hur mycket Bitcoins för tillfället. De går inte att trycka upp mer Bitcoins än vad som var avsett från början, och det gör att man kan inte få hyperinflation i valutan, och man kan inte göra vad som kallas för Quantitative Easing. Bitcoin påminner på det sättet om guld.

Kommer Bitcoin att gå upp eller ner i pris?

Svaret är otvetydigt ja. Bitcoin kommer att gå massivt upp i pris, eller massivt ner. Den kommer inte att ligga kvar på det värde den har idag (några hundra dollar per Bitcoin). Det är därför inte klokt att lägga in sitt livs besparingar i Bitcoin, men det kan vara intressant att lägga en delpost i Bitcoin. Om Bitcoin blir accepterat som en världsvaluta (vilket inte är det mest sannolika men det finns en möjlighet), så handlar det om en tusenfald ökning i värdet. Men som sagt, den kan också i framtiden gå till nära noll. Bröderna Winklevoss, kända från Facebook och filmen the Social Network, tror att det kommer att gå massivt upp. De är stora investerare i Bitcoin. Här en intervju med dem från CNBC.

Vad använder man Bitcoin till?

Bitcoin används till att göra transaktioner med låg avgift. Det är lika lätt att skicka Bitcoins till någon i t ex en avlägsen del i Afrika som det är att skicka dem till grannen. Idag så håller många Bitcoins i spekulationssyfte, i hopp om att de kommer att öka stort i värde. Det har också förekommit, och förekommer en del kriminell aktivitet som använder Bitcoins. Bitcoins är dock inte så anonyma som en del människor verkar tro. Den är pseudonym, man kan gömma sig bakom ett nummer, men om polisen får tag i lite fakta så kan de börja rulla upp hela transaktionsnätverket, för det är offentligt i den gemensamma transaktionsboken.

Bitcoin gör det också möjligt att automatisera saker som en typ av deposition (escrow), auktionsförfarande och s k crowdsourcing, när flera går samman för att starta eller stödja ett projekt. Dessa funktioner används mer och mer.

Vem styr över Bitcoin?

Bitcoin är gjord för att inte ha ett centrum, så att ingen ska kunna ändra i systemet, trycka mer pengar eller konfiskera pengar. Man kan se det som en kultur, där majoritetn måste vara överens om hur saker och ting ska göras. Denna kultur utgörs i praktiken av programkod, som är öppen och tillgänglig för alla, ungefär som operativsystemet Linux. Om majoriteten med datorkraft  är överens om att ändra i koden, då kan Bitcoin förändras ifrån sina grundförutsättningar.

Är det lätt att bli av med sina Bitcoins?

Ja det är det tyvärr. Alla ens Bitcoins ligger lagrade på hemliga nummer (private keys).  Vi har en kurs som hanterar dessa hot. Det finns fyra hot:

Dåliga nummer. Dina hemliga nummer skall vara slumpmässigt genererade av datorn på ett sådant sätt att ingen kan gissa dem, men ibland så har en dålig slumpgenerator använts, och då kan någon lättare gissa dina nummer. Detta var ett problem så sent som i augusti på Android-telefoner och surfplattor.

Man tappar bort koderna. Då är besparingarna försvunna för alltid, både från dej och från hela Bitcoin-systemet.

Hackers, virus, maskar, trojaner, keyloggers och liknade snor koden från din dator och skickar vidare dina Bitcoins. Tidigare, om en hacker velat ta sig in i dina dator, så är det för att snoka fram lösenord eller fjärrstyra din dator att attackera webbsajter. Profitmodellen för den kriminelle är rätt komplicerad och i många steg i de fallen: Få tag på ett lösenord till din e-post, försöka få tillträde till sajter du använder osv. Med Bitcoin är det enklare: Hitta koderna på din dator, ta pengarna (There is no step three). Det innebär att det är febril aktivitet på Internet för att hacka datorer och få tag i Bitcoins.

Man kan bli lurad att föra över sina bitcoins till en plånbok någon annan styr. En kinesisk marknadsplats för att köpa och sälja Bitcoins försvann från jordens yta nyligen, och med den alla pengarna på den.

Hur högt kan bitcoin gå?

Istället för att använda miljoner, miljarder och biljoner, kan det vara bätttre att använda vetenskaplig notation, med tiopotenser. Värdet av alla bitcoins idag är under 10 miljarder dollar, men låt oss ta detta som siffra, dvs 10⁷ dollar. Man kan säga att USA är ungefär 20% av världsekonomin. Den tryckta penningmängden i USA är ungefär 10¹² dollar. Med sparkonton som är siffor i datorer, blir penningmängden amerikanska dollar ungefär 1013 dollar. Om Bitcoin skulle bli så stort som alla fysisk valuta i USA skulle värdet vara 10⁵, dvs 100 000 dollar per bitcoin ungefär, dvs en uppång på hundra gånger från priset idag (27/11) som ligger på runt tusen dollar. (10³). Om vi multiplicerar med 5 och antar att all tryckt valuta i världen ersätts med bitcoin så blir det 500 000 dollar per bitcoin. Med alla sparkonton så blir det 10 gånger mer, dvs 1 miljon och 5 miljoner dollar per bitcoin, respektive om man bara räknar på US eller på hela världen. Detta skulle man kunna säga är den absoluta toppen som bitcoin skulle kunna nå. Men det är inte speciellt troligt.

Ett rosenrött scenario skulle kunna vara 50 till 300 gånger dagens värde. Det finns dock stora praktiska problem med att komma upp till de siffrorna. Förutom en vitt spridd acceptans av Bitcoin, så skulle en väldig massa finansiell infrastruktur behöva uppgraderas för att hantera en valuta som är fundamentalt annorlunda än de valutor man är van vid. Detta kommer att ta tid att växa in i den kostymen.

Om idéerna bakom Bitcoin visar sig vara hållbara finns också risken att den blir utkonkurrerad av andra, liknande valutor som förmodligen inte ens existerar idag. Det kan också visa sig att det finns fundamentala problem och svagheter i systemet, som inte går att parera.